Passivt spel

Regler: Passivt spel

Troligen är regel om passivt spel (7:11, 7:12 & klarläggande 4) vår mest diskuterade och ifrågasatta regel. Det där med att regeln är ifrågasatt är egentligen inte helt korrekt…det handlar i praktiken mer om hur regeln tillämpas.

I och med lanseringen av den nya regelboken inför den här säsongen (16/17) så förändrades regeln om passivt spel. Inför arbetet med den nya regelboken hade flera av världens mest rutinerade coacher tillsammans med IHF:s regelorgan gemensamma möten där man diskuterade vad som inte fungerar och vilka lösningar man man såg som bäst för handbollen.

Gällande regeln om passivt spel så var tränare såväl som regelexperter överens om att regeln i sig är väl beskriven (det är utan tvekan den mest omfattande regeln – se klarläggande 4 i regelboken) och att problemen i huvudsak var kopplade till den subjektivitet som fanns i bedömningen efter det att förvarningstecknet för passivt spel visats.

Problemet var att en del domare blåste efter 2-3 passningar medan andra domare kunde tillåta betydlig fler passningar. Lösningen som man kom fram till blev således att hitta en objektivitet av vad som ska gälla efter förvarningstecken visats. Lösningen blev som bekant att införa bestämmelsen om 6 passningar.

Huruvida regeländringen skjuter över, förbi eller i målet lämnar jag till andra att diskutera, nu är regeln införd och vi har att anpassa oss till den och jag kommer här nedan att redogöra för:

  1. regeln om passivt spel generellt och;
  2. regeländringen och hur olika händelser ska tolkas

Passivt spel

Grunderna i regeln är väldigt enkla:

Det är inte tillåtet för ett lag att hålla bollen inom laget utan att göra synbara försök att komma till avslut, det är inte heller tillåtet att fördröja utförandet av formella kast (avkast, inkast, frikast, målvaktskast). Spelar ett lag på ett sådant sätt så ska domarna döma frikast till motståndarlaget.

För att ge det anfallande laget en chans att förändra sitt anfallsspel så ska domarna så snart de observerat tendenser till passivt spel visa förvarningstecken (upp med armen!). Efter förvarningstecken visats så kan domarna när som helst blåsa för passivt spel om ingen förändring i sättet att anfalla kan observeras. Det anfallande laget har maximalt 6 passningar på sig att att få till ett skott på mål – därefter måste domarna blåsa för passivt spel.

Det som är viktigt att komma ihåg är vad syftet med regeländringen var:

Skapa objektivitet EFTER att förvarningstecken visats.

Det innebär att domarna normalt ska tillåta 6 passningar innan man vänder på spelet – MEN – om ett lag inte gör någon som helst ansträngning till att förändra sitt spel så har domarna möjlighet att blåsa av för passivt spel före laget gjort 6 passningar.

Före förvarningstecknet har visats

Domarna ska normalt sett alltid tillåta det anfallande laget en uppbyggnadsfas med förberedande passningsspel innan de kan förväntas gå på avslut.

Vilka är då indikatorerna som ska vägleda domarna om när förvarningstecken ska visas? Regelboken ger oss följande:

  • Uppbyggnadsspelet leder inte till någon målinriktad attack (Det som avses här är om laget genom taktiska medel lyckas skapa synbart övertag mot försvararna alternativt om laget väsentligt ökar tempot.).
  • Onödigt eller överdrivet studsande av bollen.
  • “Halvhjärtade” satsningar som bara syftar till att få med sig ett frikast.
  • Sena byten, dvs byten som görs efter att uppbyggnadsfasen påbörjats.
  • Långsamma byten.
  • Upprepade passningar till stillastående spelare eller spelare som rör sig bort från målet.
  • Upprepat fördröjande av återupptagande av spelet (T ex vid frikast eller avkast.).
  • Aktivt försvarspel som hindrar anfallande lag att få ett spelmässigt övertag.

Om domarna efter det inledande passningsspelet identifierar något av ovan så ska förvarningstecken visas.

I princip bör domarna aldrig visa förvarningstecken direkt efter ett frikast. Detta eftersom det anfallande laget alltid ska tillåtas viss tid för att starta sitt anfallspel. Detta gäller dock inte om det anfallande laget avsiktligt eller upprepat fördröjer frikastet, t ex genom att medvetet försöka lägga frikastet från fel plats i syfte att få sekunder att ticka iväg…

Efter förvarningstecknet har visats

Grundregeln är att laget måste visa en ökad aktivitet i sitt anfallspel, antingen genom taktiska medel eller genom en synbar tempoväxling. Det går alltså inte att “kasta gris” i 6 passningar – inträffar det så bör domarna blåsa senast på S

Ovan text ska nu inte feltolkas, vad jag avser är de uppenbara fallen av “gris-kastande”. Syftet med den nya regeln är att få objektivitet efter att förvarningstecknet visats, så därför ska normalt laget tillåtas 6 passningar före avslut.

Vilka “scenarier” kan uppstå och hur ska de bedömas?

Det är såklart omöjligt att täcka alla tänkbara alternativ här men jag kommer att specificera upp några av de vanligaste händelserna som kan tänkas leda till feltolkningar.

Först och främst gäller det att alla har koll på vad som räknas som en passning, det enklaste är såklart när spelare A kastar bollen till spelare B som tar emot bollen men vad händer om t ex spelare A kastar bollen mot spelare B och en motståndare täcker kastet och bollen studsar tillbaka till spelare A – är detta en passning? Hm, inte längre så enkelt…

På sidorna 87-88 i regelboken finns en utförlig uppställning på vad som räknas som en pass och vad som inte gör det, kan vara värt att lägga ett par minuter på att läsa igenom!

Nedan följer 2 stycken filmklipp från ett och samma anfall. Här uppstår ett visst mått av komplexitet eftersom anfallande lag lägger in t-out kortet. Del 1 visar anfallet fram till t-out och del 2 visar fortsättningen efter t-out. Hur många pass har det gått när domarna blåser för passivt spel?

Vid t-out är det såklart viktigt att domarna stämmer av antalet passningar så att man inom domarparet är överens. Så hur många passningar kom du upp i innan t-outen?

En annan viktig sak är att om spelare eller ledare frågar så ska domarna Alltid svara med hur många passningar som anfallande lag gjort – Aldrig med hur många passningar som är kvar – detta eftersom domarna av naturliga skäl inte kan veta det…Anfallande lag får ju alltid ett extra pass om det blir frikast eller inkast efter den sjätte passningen.

Så nu är det bara att fortsätta räkna antalet pass och se om du är överens med domarnas avblåsning för passivt spel:

Om du kom fram till 7 passningar så har du räknat fel. Utifrån regeln om 6 passningar så är det inte rätt att blåsa av här. Anfallande lag har endast passat 6 passningar när signalen kommer.

Anledningen till att du ev kom fram till 7 passningar beror på att du räknade inspelet till linjespelaren just före t-outen som en passning (kolla på första klippen igen). För ett kast att räknas som passning krävs ett bollmottagande (och att man kontrollerar bollen, det räcker inte med att man rör den). Linjespelaren lyckas inte fånga bollen pga försvararnas agerande och tilldöms ett frikast, därmed räknas inte inspelet som en passning och anfallande lag ska återstarta spelet efter t-outen med den 3:e passningen. När domarna blåser så har anfallande lag passat 6 gånger och utifrån de nya reglerna så borde H9 fått avsluta.

Alla avbrott i spelet efter att förvarningstecken för passivt spel visats utgör en “risk” för domarna, därför är det extremt viktigt att båda domarna hjälps åt och att man stämmer av antal passningar vid varje spelavbrott.

Nedan ytterligare ett exempel på ett vanligt spelavbrott som ställer till det för domarna:

I ovan klipp så missar domarna att stämma av antalet pass mellan varandra, eventuellt har man heller ingen riktigt plan för hur man inom domarparet ska hantera räknandet. Med en ny tillämpning så tar det tid innan allt klaffar!

Alla former av bestraffningar (varning, 2 minuter, rött kort) nollställer anfallet – är armen uppe så börjar anfallet om, armen tas ner och laget får en ny uppbyggnadsfas. Det samma gäller vid skott som räddas av målvakt eller skott i målställningen och där returen går till det anfallande laget.

Efter förvarningstecknet visats så gör anfallande lag 2 passningar och därefter blir det frikast och gult kort. Antalet pass spelar därmed ingen roll och anfallande lag får börja ett nytt anfall.

Det har under de senaste mästerskapen och i seriespel inträffat ett fåtal situationer där domarna bedömt passivitet på ett felaktigt sätt, detta inträffade även före regeländringen, skillnaden är att det nu finns en objektivitet som gör att vi i efterhand med reglernas hjälp kan säga om det var rätt eller fel.

Självklart kan domarna fortfarande blåsa för passivt spel före 6 passningar, hela idén med den nya regeln är dock att utgångspunkter är att laget ska få använda sina 6 passningar. Ändrar inte anfallande lag taktik eller höjer tempot efter förvarningstecknet visats utan endast söker frikast eller på annat sätt uppenbart fördröjer spelet så ska domarna blåsa för passivt spel.

Den här typen av agerande är mest vanligt i slutet av matcherna eller när ett lag är en man mindre, det är viktigt att domarna är förberedda och hanterar det hela på ett korrekt sätt. Nedan tycker jag själv är ett bra exempel på när domarna ska använda möjligheten att blåsa före 6 passningar (det finns självklart även andra situationer…):

Försvarande lag sätter press över hela banan och anfallande lag hittar ingen väg framåt. När bollen spelas tillbaka till målvakt tar domarna upp armen. Då domarna gör bedömningen att laget inte har några spelalternativ så väljer de att blåsa för passivt spel.

Slutord

Min högst personliga åsikt är att regeln om 6 passningar i grunden är bra eftersom den ger tydlighet i vad som gäller efterförvarningstecknet visats. Sedan om man istället ska ha 4 (eller 5 eller något annat…) passningar spelar för mig ingen större roll.

Regelförändringen löser dock inte det som är det verkliga (återigen enligt mig…) problemet – Bedömningen av passivitet före armen kommer upp. Det är där den stora skillnaden i bedömning finns. Vi har aldrig haft problem efter armen kommit upp eftersom 99% av alla lag skjuter efter 2 passningar.

Jag misstänker att den här regeln kommer fortsätta diskuteras – både nationellt och internationellt. Jag skulle inte bli förvånad om vi till nästa regelbok får ett införande av “skottklocka” eller något liknande…

Mikael Claesson

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: